Louis
Roederer är ett av de få kvarvarande helt privatägda familjeföretagen, ett av
senare tiders mest framgångsrika champagneföretag såväl kvalitetsmässigt som
ekonomiskt. Företaget grundades 1776, men fick sitt nuvarande namn 1827, då
Louis Roederer inträdde i företaget. Första guldåldern kom när tsar Alexander
II förälskade sig i vinet och såg till att hans vin levererades i genomskinliga
flaskor av äkta kristall. Vinets namn och flaskans utseende (men inte
kristallen) finns alltjämt kvar i husets prestigecuvée, Cristal Brut, ett av
världens mest eftersökta viner. Den volymmässigt viktigaste produkten är dock
deras non-vintage champagne Brut Premier – god som guld! För produktion av
basvinet använder sig Louis Roederer av en speciell metod som innebär att
musten får macerera några dagar i pressen för att dra ur de naturliga
färgpigmenten och uppnå den färg och den höga aromatiska koncentration, som är
typisk för Louis Roederers champagner. Företagets framgångar vilar främst på
att man förfogar över så stor vingårdsareal i de allra bästa områdena. Druvorna
från de egna vingårdarna täcker hela 80% av företagets druvbehov – en ovanligt
hög siffra för ett så stort champagnehus.
Sammanfattningsvis kan man säga att det går bra att dricka Champagner genom en femrätters-middag. Maten var strålande enkel men elegant med härlig syra som givetvis skulle matcha vinerna. Roederers Champagner har en elegant, stram stil med relativt hög syra. Det är deras stil och gillas om man tycker det. För oss är det totala intrycket...jasså! Ett vin tyckte vi stack ut, 2009 Louis Roederer Vintage, som hade en fylligare frukt och härlig autolytisk karaktär. Kvällens bästa.
Tartar på havskräfta med syrad grädde, citron, gräslök och löjrom på crostini.
Rätten var fantastiskt god med härlig friskhet. Vinet har en hög nästan metallisk syra som gick ihop bra med rätten som hade tydlig syra i sig. Som singel känns vinet mer trendigt än gott.
2009 Louis Roederer Vintage
Carpaccio på hummer och gös med vinaigrette på lättbrynt smör och löjrom.
Rätten var god där smöret gav en rund och fyllig karaktär. 'Världens bästa vin', Brut Premier, har som många av Roederers Champagner relativt hög dosage, 9 g/L, och är en frisk och fräsch Champagne med lite för hög syra och passade inte så bra till rätten. Däremot strålade Vintagen med härligt friskhet och brödighet med citrus, brioche och nougat. Perfekt till rätten med sin smörighet.
2009 Louis Roederer Rosé Magnum
Sotat älginnanlår med svampemulsion, inlagda kantareller och löjrom.
Roederer betonade att dessa Roséer är gjorda för att få en elegans och finess. Det stämmer verkligen att det är så, vinerna är eleganta, strama men saknar fruktighet som man förväntar sig av en Rosé. Dricker jag Rosé vill jag att den ska vara extra fruktig med röda bär inte bara fint rosa. Jag förstår inte dessa viner, de tillför inget. Passade förövrigt dåligt till maträtten som i sig var god.
Stekt marulksfilé med löjromspotatis och Champagne-velouté med ostron.
En elegant rätt till ett elegant vin som gick hand i handske. Förövrigt är vi inte så imponerade av Cristal som visserligen är otroligt ren med eleganta citrustoner, men den lyfter inte...
Dessert med färska hallon fyllda med vaniljcrème.
En fräsch dessert med lite för lie smak på hallonen. Vinet är sött men upplevelsen av sötman var mindre söt. Ett gott vin och ett bra val om man vill dricka Champagne genom hela middagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar