Masterclass Bourgogne del 1 22 november 2017

Del 1 av 2 Masterclass Bourgogne som genomfördes på RestaurangAkademin vid Globen och som leddes proffsigt av Michel Jamais. Denna första del av Masterclassen bestod av en 'grundkurs' av Bourgogne i form av historia, appelationsregler, druvor, klimat, terroir och annat smått och gott . Kort om Chablis (då Chablis har en egen Masterclass), samt en rätt ytlig genomgång av Côte Chalonnaise, Mâconnais och knappt inget om Beaujolais. Förmiddagen och en bit in på eftermiddagen ägnades åt teoretisk genomgång och vinprovning i samband med genomgången av Côte Chalonnaise och Mâconnais där vinprovningen kändes lite forcerad och smått stressad. Våra högt ställda förväntningar kom lite på skam då vi upplevde kunskapsnivån på materialet för lågt (eller våran kunskapsnivå för hög) och vinprovningen lite för stressad. Detta skulle vara en Masterclass men kändes mer som en grundkurs. Del 2 kommer att behandla Côte de Beaune och Côte de Nuits. 

Vinmakarmiddag med Champagnehuset Louis Roederer 25 oktober 2017

Middagen med Champagnehuset Louis Roederer hölls i Leijontornet i Gamla stan.

Louis Roederer är ett av de få kvarvarande helt privatägda familjeföretagen, ett av senare tiders mest framgångsrika champagneföretag såväl kvalitetsmässigt som ekonomiskt. Företaget grundades 1776, men fick sitt nuvarande namn 1827, då Louis Roederer inträdde i företaget. Första guldåldern kom när tsar Alexander II förälskade sig i vinet och såg till att hans vin levererades i genomskinliga flaskor av äkta kristall. Vinets namn och flaskans utseende (men inte kristallen) finns alltjämt kvar i husets prestigecuvée, Cristal Brut, ett av världens mest eftersökta viner. Den volymmässigt viktigaste produkten är dock deras non-vintage champagne Brut Premier – god som guld! För produktion av basvinet använder sig Louis Roederer av en speciell metod som innebär att musten får macerera några dagar i pressen för att dra ur de naturliga färgpigmenten och uppnå den färg och den höga aromatiska koncentration, som är typisk för Louis Roederers champagner. Företagets framgångar vilar främst på att man förfogar över så stor vingårdsareal i de allra bästa områdena. Druvorna från de egna vingårdarna täcker hela 80% av företagets druvbehov – en ovanligt hög siffra för ett så stort champagnehus. 

Sammanfattningsvis kan man säga att det går bra att dricka Champagner genom en femrätters-middag. Maten var strålande enkel men elegant med härlig syra som givetvis skulle matcha vinerna. Roederers Champagner har en elegant, stram stil med relativt hög syra. Det är deras stil och gillas om man tycker det. För oss är det totala intrycket...jasså! Ett vin tyckte vi stack ut, 2009 Louis Roederer Vintage, som hade en fylligare frukt och härlig autolytisk karaktär. Kvällens bästa.

~ Champagne & Meny ~

2009 Louis Roederer Brut nature

Tartar på havskräfta med syrad grädde, citron, gräslök och löjrom på crostini.

Rätten var fantastiskt god med härlig friskhet. Vinet har en hög nästan metallisk syra som gick ihop bra med rätten som hade tydlig syra i sig. Som singel känns vinet mer trendigt än gott.

Louis Roederer Brut Premier NV Magnum
2009 Louis Roederer Vintage

Carpaccio på hummer och gös med vinaigrette på lättbrynt smör och löjrom.

Rätten var god där smöret gav en rund och fyllig karaktär. 'Världens bästa vin', Brut Premier, har som många av Roederers Champagner relativt hög dosage, 9 g/L, och är en frisk och fräsch Champagne med lite för hög syra och passade inte så bra till rätten. Däremot strålade Vintagen med härligt friskhet och brödighet med citrus, brioche och nougat. Perfekt till rätten med sin smörighet.

2011 Louis Roederer Rosé
2009 Louis Roederer Rosé Magnum

Sotat älginnanlår med svampemulsion, inlagda kantareller och löjrom.

Roederer betonade att dessa Roséer är gjorda för att få en elegans och finess. Det stämmer verkligen att det är så, vinerna är eleganta, strama men saknar fruktighet som man förväntar sig av en Rosé. Dricker jag Rosé vill jag att den ska vara extra fruktig med röda bär inte bara fint rosa. Jag förstår inte dessa viner, de tillför inget. Passade förövrigt dåligt till maträtten som i sig var god.

2009 Louis Roederer Cristal

Stekt marulksfilé med löjromspotatis och Champagne-velouté med ostron.

En elegant rätt till ett elegant vin som gick hand i handske. Förövrigt är vi inte så imponerade av Cristal som visserligen är otroligt ren med eleganta citrustoner, men den lyfter inte...

Louis Roederer Carte Blanche NV
Dessert med färska hallon fyllda med vaniljcrème.

En fräsch dessert med lite för lie smak på hallonen. Vinet är sött men upplevelsen av sötman var mindre söt. Ett gott vin och ett bra val om man vill dricka Champagne genom hela middagen.

M. Chapoutier atSix 14 juni 2017

Vinmiddag, sk CHEF's table, på atSix med viner från M.Chapoutier och Michel Jamais som ledde oss genom middagen, som var magisk. Här redovisar vi bara själva vinerna. Se hela middagen här👆

M.Chapoutiers historia sträcker sig från 1808 då familjen slog sig ner i Tain l’Hermitage. Under åren som följde förvärvade familjen några av regionens främsta vingårdar och M.Chapoutier etablerade sig som en av de största markägarna i Hermitage. M:et i namnet är en familjetradition, alla barn i släkten har ett namn som börjar på bokstaven M. Dagens ägare är Michel vars far heter Max. Fram till 1977 drevs företaget med stor framgång av Michel Chapoutiers farfar Marc, som sedan överlät driften till sin son Max. Farfar Marc uppmuntrade Michel att studera till önolog för att på sikt ta anställning i familjeföretaget. Efter studierna reste Michel runt i vinvärlden. När han återvände 1987 var det tidigare så välmående företaget i dåligt skick. Kvaliteten sviktade och försäljningen dalade. Michel tog över ansvaret för skötseln av vingårdarna och vinifieringen, men hans far och bror behöll ansvaret för lagringen. Det var inte en hållbar situation. 1989 ställde Michel ett ultimatum till sin farfar; antingen säljer du företaget till mig eller så lämnar jag. Michel fick som han ville och fick full kontroll över produktionen. Med ett brinnande kvalitetsfokus skar han direkt ner skördeuttagen med närmare 1/3. Michels viner är fotografier av hans vingårdar och vikten ligger på mineralitet och längd. Michel insåg tidigt betydelsen av ekologisk odling för att framhäva ursprungstypicitet och han är idag en av vinvärldens starkaste förespråkare för biodynamisk odling. Idag är Michel erkänd som en av världens främsta vinmakare och hans viner räknas till de bästa i Rhone.

Det blev en mycket bra provning där alla viner, kanske förutom Viognier:en, var världsklass och där överraskningen för oss var 2015 Les Granilites Blanc med sin finstämda och eleganta framtoning. Man kan verkligen säga att Michel Chapoutier är kungen av Hermitage då firman äger 35 ha av totalt 135 ha i Hermitage.

2015 M.Chapoutier Viognier de ľArdéche. 100% Vioginier som är en lågsyredruva och är svårodlad då skördefönstret är väldigt kort för att inte få för mogna, fruktiga, feta och trista viner eller för '''gröna'' viner med omogen frukt. Den måste skördas exakt vid rätt tidpunkt för att nå friskhet, sirlighet och exotisk frukt som inte känns fet och trist. Detta vin hade en stor blommig doft med sammalunda smak och kryddig, fet mineralisk och lite besk efter men lite för låg friskhet. 

2015 M.Chapoutier Saint-Joseph Les Granilites Blanc med 100% Marsanne som vuxit i granitjordar. Vinet hade en lite återhållsam, fruktig, lite blommig, mineralisk doft, som blev större med tid i glaset. Smaken var fruktig, frisk, rejält fet mineralisk med elegans. Gott !

2014 M.Chapoutier Saint-Joseph Les Granits Blanc också 100% Marsanne på 50-70 åriga stockar med ett avkastning på låga 20 hektoliter per hektar. Lagras på helt nya ekfat. Vinet hade en stor fatig, fruktig doft och smaken var torr, fyllig med mineralitet, nya rostade fat och grillad citron. Ett stort vin med tydlig frukt och intensitet. Vi tyckte nog att vinet hade lite mycket vanilj och rostade fat, kanske några år för att putsa till sig?! Just nu är nog Granilites:en elegantare, och friskare. 
2014 M.Chapoutier Saint-Joseph Les Granits Rouge med 60-80 år gamla Syrahstockar från jord med nästan enbart krossad granit och lagring på 50% nya ekfat i ett år och en stor fruktig, mineralisk, örtig doft av körsbär. Smaken var torr, integrerad strävhet och syra+, fruktig, fatig och pepprigt med aningen brändhet. Ett robust, elegant vin med precis lagom motstånd. 
2014 M.Chapoutier Châteauneuf-du-Pape Barbe Rac med 100% Grenache från 4 hektar stor lott i vingården La Bernadine med extremt gamla stockar, planterades 1901, och en avkastning på bara 15 hektoliter per ha. Vinet är lagrat på cementtank undr 16 månader. Vinet är fruktigt, fläskig doft med rödfruktig, sirlig, intensiv smak. Ett elegant, robust vin med underbar sirlighet och kraft.
2014 M.Chapoutier Ermitage le Méal Rouge med 100% Syrah från lotter om 2,2 ha av den totalt 4,2 ha stora vingården Le Méal med stockar som är typ 60 år gamla. Vinet hade en stor fruktig, fatig doft av lakritz, örter och mineral. Smaken var medelfyllig, mjuksträv och underbar syra, fruktig, fatig med lakritz, örter, choklad och mineral. Ett intensivt kraftigt och stort vin med härlig frukt men med elegans. Lagras på ek 20 månader varav en tredjedel är nya.
2014 M.Chapoutier Ermitage Le Pavilion Rouge med 100% Syrah från 90-110 åriga stockar , Recensionen liknar le Méal, men detta vin hade inte samma intensiva frukt. Lagras på ek 20 månader varav en tredjedel är nya.
2014 M.Chapoutier Ermitage de ľOrée Blanc med 100% Marsanne från en 2,5 ha stor äga med 70 åriga stockar, från en liten lott i vingården Les Murets, lagrat på 60 liters fat som till 20% var nya. Vinet hade en medelstor fruktig, lite fatig med mineral. Smaken var fruktig, fet med citrus och massor av mineral. Ett härligt elegant, mjukt, friskt vin med härlig syra.

Provning med Round Table 27 maj 2017

Vi fick chansen att presentera vårt sortiment för ett gäng intresserade och vetgiriga 'unga män', ja RT (Round Table) är en klubb för män mellan 20 och 40 år och startades upp i England på typ 20-talet av en yngre man som var trött på att äldre män inte lyssnade på vad han sade i den Rotary klubb han var medlem i. Så då startade han en klubb som skulle ta tillvara allas åsikter och idéer..RT. Den startades som sagt på 20-talet och spreds via Danmark till Sverige och finns nu representerade i ett 50-tal länder världen över.

Vinerna var 7 st till antalet. Vi började med 3 st Crémant de Bourgogne från Paul Chollet.

Paul Chollet Crémant de Bourgogne Rosé Brut👆fick starta denna sortimentsprovning medans vi redogjorde lite om Frankrike och Bourgogne i allmänhet med dess olika byappelationer framförallt i Côte de Beaune och dess nordligaste by Pernand-Vergelesses samt Savigny-lès-Beaune i synnerhet.

Denna Rosé som är gjord på 100% Pinot Noir är härligt friskt fruktigt med toner av röda bär och svartvinbärs blad passar utomordentligt bra som apertif och värför inte sommarbuffen.

Paul Chollet Crémant de Bourgogne Blanc Brut👆som är en blandning av Pinot Noir, Chardonnay och Aligoté är en ljuvlig Crémant med tydlig touch av Aligoté druvan och är ett mingelvin av högsta rang.

2010 Paul Chollet Cuvée Brut Prestge Concerto👆som är en Blanc de Blanc på Chardonnay och som har en härlig lätt rostad citrusbaserad doft och smak med tydliga mineraltoner och härliga nötter och en fin mousse. Ett vin med många användningsområden som exempelvis till skaldjur och alla sorters bufféer.

Dessa Crémanter från Paul Chollet👆 är härligt lätta och friska med bra mousse och hög drinkability.

Nästa fyra viner kom från Domaine Rollin Pere et Fils, 3 st vita och en röd.

Vita

2015 Dom Rollin Pere et Fils Bourgogne Aligoté👆som är ett vin som producerats varje år sedan andra världskriget av nuvarande vinmakare Simon Rollins farfar fram till 2016 då detta katatrofår för många vinodlare i Bourgogne satte stopp för denna svit. 2016 blev det inga druvor från den 1,75 ha stora plot som ligger strax intil Rollins vineri i utkanten av byn Pernand-Vergelesses. Detta vin från 2015 däremot är fruktigt, blommigt med härligt inslag av mineral, citrus och exotisk frukt. Syran är låg, vilket är druvans märje, och vinet kan uppattas lite fadd och bör därför drickas väl kyld. Ett fruktsaftigt, blommigt och perfekt vin till sommarbuffén.

2015 Dom Rollin Pere et Fils Pernand-Vergelesses Blanc👆som är ett fruktigt, friskt, lite fatigt vin med citrustoner, lite vaniljhintar från de sparsamma faten, härlig mineralitet och en härlig lite grov textur. Ett vin för grillad fisk!

2015 Dom Rollin Pere et Fils Pernand-Vergelesses Les Cloux👆som går under by-klassificering men som kommer från en vingård, nämligen Les Cloux. Vinet hade en fruktig, aningen fatig doft med fin citrus och mineralton. Smaken var fruktig, aningen fatig med mineralitet, citrus och liten kryddighet. Ett elegant, friskt, sirligt vin med underbar fruktsaft och härliga toner av mineral, citrus och fat. Med dess sirlighet och mineralitet ska man ha skaldjur här, helst ostron😊.

Röd

2014 Dom Rollin Pernand-Vergelesses Premier Cru les Vergelesses👆 som kommer från en rätt stor vingård strax söder om byn Pernand-Vergelesses. Vinet hade en medelstor och fruktig doft med röda och mörka bär som körsbär och hintar av skogshallon. Smaken var torr, medelfyllig, lite sträv och bra syra, vidare var den fruktig, lite fatig och kryddig med mjuka mörka körsbär och skogsgolv. Ett friskt, härligt medelfyligt och saftfruktigt vin med smak av körsbär, skogshallon och rödavinbär och som passar utomordentligt till all sorts fågel och bufféer.

Dom Rollins👆 viner håller en hög internationell klass och vinerna tål minst fem års lagring, det röda tio, även om vi föredrar att dricka dem unga. Vinerna vinner på nån timmes luftning i karaff. Vinerna är eleganta och lite återhållsamma men med stor kraft vilket kan kännas 'platt' som någon uttryckte det. De kan verka klena för den ovane vindrickaren, som oftas vill ha vin med stark framtoning och mycket frukt, men om man ger dem chansen så kommer en hel värld av nyanser och härlig fin frukt att upptäckas.

Chablis provning 17 maj 2017

Nu ska den äntligen bli av, Chablisprovning men med en liten annorlunda touch. Vi ska prova Chablis, ni vet den nordligaste av Bourgognes vindistrikt med jordmån som påminner om Champagnes, nåja i alla fall delvis dvs Kimmeridgelera för de bästa lägena och den lite yngre jordarten, Portland som består av kalk och förekommer mestadels i Petit Chablis. Kimmeridge förekommer framförallt i Grand Cru och Premier Cru lägen. Vinerna från Chablis har alltid hög syra, mer eller mindre mineralisk ton med inslag av citrus och flinta. De perfekta till skaldjur och som apertif. Vi valde producenten Chablisienne då de levererar bra vin och att de hade flera olika klasser från samma år. Vi tog en Petit Chablis, en Chablis, en Premier Cru samt en Grand Cru från Chablisienne. 

Världens bästa kooperativ brukar vinkritikerna kalla det, La Chablisienne, som svarar för inte mindre än en fjärdedel av allt vin som kommer från Chablis. Här ger druvan Chardonnay viner med en fräschör som ingen annanstans och med en härlig förmåga att utvecklas.1923 gick ett litet antal odlare under ledning av den driftige prästen fader Balitrand samman och startade La Chablisienne. Det var kärva tider i världen och genom att sluta sig samman ville man hjälpas åt att producera och sälja sitt vin effektivare än vad var och en själv mäktade med. Operationen lyckades och La Chablisienne fortsatte stadigt att växa. Sedan 1950-talet har det funnits en uttalad kvalitetsambition och idag har de dryga 250 medlemmarna från alla delar av Chablis strikta regler för hur de ska sköta sina odlingar, vilket gjort att kooperativets viner idag håller högsta klass. La Chablisienne förfogar genom sina medlemmar över dryga 1 200 hektar vinmark i samtliga appellationer i Chablis och man gör ett 30-tal olika viner. Bland dem finns vin från sex av distriktets sju Grand Cru-lägen och 15 olika Premier Cru, förutom ”vanlig” Chablis och Petit Chablis. La Chablisienne är inte bara den särklassigt största producenten i Chablis utan dessutom en av de allra bästa. Alla kooperativets viner utmärks av en karaktäristisk och tydlig mineralitet. Svåra att motstå som unga men med stor utvecklingspotential för den som har tålamod att vänta.

Det lite annorlunda greppet i provningen var det femte vinet som var ett stilla vitt vin från Côte de Beaune, närmare bestämt från byn Pernand-Vergelesses och producenten Domaine Rollin Pere et Fils. Läs mer här... Idén med detta var att bli medveten om de ev. skillnader som finns mellan dessa ursprung.

Vin nr 1

2015 La Chablisienne Petit Chablis Vibrant med en fruktig doft av citrus och gråpäron och där smaken var torr med hög syra med citrustoner. Ett torrt, stramt enkelt vin utan vidare nyansering.

Vin nr 2

2015 La Chablisienne Chablis Le Finage där grunddoft och smak är lika som föregående men i denna Chablis märks mineraltonerna mer som balanserar den höga syran och får vinet att kännas lite fylligare och rundare. Annars ett torrt, stramt rätt enkelt vin med bra syra och där mineraliteten får vinet att djupna lite.

Vin nr 3

2015 La Chablisienne Chablis Premier Cru Grand Cuvée som kommer från några premier cru lägen och där hela känslan är mer fruktig, exotisk, fatig med mer fet mineral.

Vin nr 4

2015 Domaine Rollin Père et Fils Pernand-Vergelesses Blanc. Detta byvin kommer från upp emot 15 olika gårdar runt om i Pernand-Vergelesses med i snitt 35 år gamla stockar. Här är doften fruktig, fatig och lite kryddig med citrus och antydan till vanilj. Smaken var torr, fruktig, kryddig, rökig, fatig med citrus, vanilj och mineralitet. Ett vin med god intensitet och mineralitet, det är elegant med lite fetma och citrusfrukt. Läs mer här...

En intressant provning som verkligen påvisade de olika stilarna mellan Chablis och Côte de Beaune. Där Chablis blir mer mineraliskt med högre syra och Bourgognen blir mer elegant intensiv med mer mjuka syror. Olika stilar helt enkelt.

Som en liten bonus öppnades en 2005 La Chablisienne Grenouille Grand Cru men som oturligt nog var defekt, åtminstone så pass oxiderad så den nästan var odrickbar.

Mousserande provning 28 april 2017

Provningen genomfördes blint.
2008 Pol Roger Brut Rosé. Druvorna kommer från grand och premier cru gårdar i Montagne de Reims och Côte de Blanc. Druvorna till det stilla röda vinet kommer från samma vingårdar i Montagne de Reims och tillsätts innan den andra jäsningen. Första jäsningen sker på ståltank i maxtemperatur 18° med var vingård för sig. Den andra jäsningen sker i flaska vid 9°. Remuage sker för hand. 65% Pinot Noir och 35% Chardonnay. 7 g/l socker. Vinet hade en brödig doft med inslag av röda bär och smaken var torr, frisk med inslag av hallon och ett härligt bett i syran.

Paul Chollet Crémant de Bourgogne Brut. Vinet görs enligt regler för Crémant de Bourgogne precis som Champagne och består av 70% Pinot Noir och resten lika delar Chardonnay och Aligoté och lagras 16 månader på jästfällning. Läs mer...👆. Vinet är frisk och lite brödigt, härligt lätt med bra mousse och en blommig touch från Aligotén.

Gaspard Crepaux Champagne Cuvée de Réserve Brut. Vinet består av 100% Chardonnay. Stor, lite brödig med obalanserat stor mineralitet, det blev nästan drag åt blöt lovikkavante, inslag av grapeskal och mogna gula äpplen. Smaken var grapeig med stora inslag av mogna gula äpplen. En obalanserad rätt grov Champagne.

Paul Chollet Crémant de Bourgogne Brut Rosé. Vinet som består av 100% Pinot Noir och ligger på jästfällning i 12 månader har en tydlig märkning av druvan med frisk doft av hallon och krusbär. Smaken är frisk med inslag av hallon och svartvinbär och med en bra mousse. Perfekt buffévin och till sommarens grillpartyn. läs mer...👆.
2010 Paul Chollet Crémant de Bourgogne Brut Prestige Cuvée Concerto. Vinet består av 100% Chardonnay och har vilat 36 månader på jästfällning. Doften är brödig, komplex med inslag av citrus, nougat och mineral. Smaken är frisk, lätt med toner av citrus och mineral med en bra mousse. Läs mer...👆
Pol Roger kändes som det vin i samlingen som var bäst där Concerton var lättare, friskare och lite mer drickvänlig i samma stil som Pol Roger. De två andra Crémant från Paul Chollet var i typisk Chollet anda, lätta, friska med bra mousse och bra syra. Gaspard stack ut med en övertydlig mineralitet som kändes lite kantig.

Vinprovarmiddag med Peter Sisseck 25 april 2017

När vi fick möjligheten att närvara vid en middag tillsammans med Peter Sisseck så tvekade vi inte en sekund. Sagt och gjort... tisdag kväll strosade vi från Sheraton, där vi hade lite samkväm innan, över till stadshuset och dess restaurant Stadshuskällaren som var platsen för middagen. Vi var som vanligt först på plats drygt en halvtimme innan avtalad tid och mottogs med ett glas av den absolut braiga Louis Roederer Brut Premier som var frisk och pigg med fina toner av bröd, nötter och jäst i doften och där smaken var frisk citrusbaserad med fin mousse. Efter lite mingel och småprat satte vi oss förväntansfulla till bords.

Peter pratade om hur allt började med hans stora intresse omkring vin och vinframställning redan som ung då han var verksam i Bordeaux och sedemera flyttade till Ribera del Duero och vineriet Hacienda Monasterio. 1994 köpte han vinmark i La Hora och 1995 kom första årgången av 'Pingus' som direkt fick 100 poäng av Parker. Första leveransen av detta vin sjönk i Atlanten till ivrigt väntande och besvikna amerikaner. Kombinationen av extremt liten tillgång och skyhöga recensioner resulterade i mycket höga priser. Man fortsätter att leverera mycket bra kvalitet och priserna för flaggskeppet ligger stabilt på över 5000 kr per flaska.

Svensk lufttorkad skinka från Nibble gård serverades medans Peter pratade och till det, tre stycken viner med inköpta druvor från utvalda producenter i distriktet men även bortvalda druvor från Pingus-tillverkningen. Maten var underbart god med sälta och fin textur.

2012 Psi som kommer från ett bra men kallt år med torr vinter. Vinet kändes varmt, fatigt och strävt.
2013 Psi från ett komplicerat år med mycket regn och kall sommar. Vinet var stramt, friskt och hade en betydligt tydligare syra än 12:an
2014 Psi ungefär samma förhållanden som 2012 men vinet uppvisar en förvånande ung doft men en mer potent och kraftigare stil med peppar, fat och mineral.
Druvorna till Psi vinifieras i stora betongtankar och lagras upp till 18 månader på stora, gamla Fodres (5.000-10.000 liter). Vinerna består mestadels av Tinto del Pais (Tempranillo) men kompletteras ibland med Garnacha.

När Peter 1990 kom till Ribera del Duero bestod området av 9.000 ha vinstockar varav 6.000 ha var gamla. Idag har arealen utökats till 22.000 ha vinstockar men med endast 4.000 ha gamla vinstockar kvar. Peter var märkbart irriterad och aningen bestört över vad han kallade Coca Cola-tillverkningen av viner i området.

Vildand från Skåne var en mycket god och elegant mellanrätt som passade mycket bra till de två Pingus vinerna som serverades till.
2010 Pingus (magnum). Stockarna för Pingus anlades 1929 i spanska La Hora och vinet görs av druvor från vingårdar i egen ägo. Området är 4,2 ha uppdelat på 5 plotter. Vinifieringen sker på 2000-liters fat och den malolaktiska jäsningen sker på franska ekfat följt av 20-22 månaders på ett och två gamla franska ekfat. Vinerna odlas biodynamiskt from år 2000. 100% Tinta del Pais. Skördades 18 och 19 oktober. Vinet var en smula knutet i doften men med en fin frukt. Smaken var medelstor, mustig, fatig och lent mullig men med en strålande silkighet, finess och elegans med kaffe, tobak, lakritz och mineral. Eftersmaken var lång med kaffe och cacao. Ett av de bättre viner vi druckit och stilen påminde faktisk om silkigheten i Penfolds Grange.
2010 Flor de Pingus (magnum) används 16 plottar av gamla och yngre vinstockar från noga utvalda gårdar. Druvorna vinifieras separat i ståltankar och den malolaktiska jäsningen sker på franska ekfat följt av 18-20 månaders lagring på 40-50% nya franska ekfat. 100% Tinta del Pais. Vinet hade en stor, fruktig, fatig doft med lakritz och örter. Smaken var fruktig, fatig med lakritz, mint, kaffe och mineral. Ett härligt kraftigt vin med elegans.

Château Rocheyron från Saint Emilion förvandlades över en natt till ett av Bordeaux mest eftersökta sedan Peter Sisseck tagit över rodret för egendomen. För vingurun Peter var det faktiskt att återvända till rötterna, då det var i Bordeaux som han först lärde sig göra vin på 1980-talet. Château Roycheron har faktiskt mycket gemensamt med Pingus – slottet är litet, bara drygt 7 hektar och vinstockarna är även här mycket gamla, något Peter ser som absolut oundgängligt om man ska producera vin av riktigt hög kvalitet. Kvantiteten blir däremot inte stor och tillsammans med vingårdens begränsade storlek innebär detta att antalet flaskor aldrig kan bli särskilt stort.

Hjort fick bli huvudrätten och till det drack vi viner från Peters Bordeaux projekt i Saint Emilion. 
2014 Château Rocheyron - Stor, fatig, fruktig med tydlig vanilj
2015 Château Rocheyron - Lät, mjuk, vaniljig och lättdrucken
2010 Château Rocheyron - Bäst av de tre. Kraftigt, fatigt, strävt med bra syra. Alla vinerna med bra frukt... men gles typiskt Bordeaux-stil där munkänslan saknas.


Den utsökta middagen avslutades med fransk ost som inte hade behövts... då maten genomgående var utsökt och elegant, utom kanske hjorten som var lite för bastant, så blev osten kanske lite onödig.

In alles en underbar middag med otroligt bra Pingus och trevlig Sisseck... å så en liten promenad hem till sängen 😊

Masterclass Chablis 25 april

En hel dag med teori och provningar där ~38 olika viner provades under ledning av den mycket skicklige Michel Jamais. Vinerna i Chablis är klassificerade utefter dess läge, inte kvaliteten på vinet eller producent. En lärdom är att producenten, här precis som i övriga Bourgogne, är allra viktigast. Fast kanske ännu viktigare här... Det finns exempelvis mycket bra Petit Chablis från bra producenter likväl som mindre bra Grand Cru från mindre bra producenter. En mycket bra och lärorik dag på Akademin.

Vinmiddag med Prinsen av Luxemburg 1 mars 2017

Vinmiddag på Hotell Kungsträdgården restaurang Makalös med självaste Prins Robert av Luxemburg från Clarence Dillon-Haut Brion, vilket är en högst ovanlig händelse. Prinsen huserade värd tillsammans med Clément Marcotte de Quivieres, också från Clarence Dillon-Haut Brion. Vi provade ett urval viner tillsammans med den 'specialanpassade' menyn. Bland annat det upphaussade Clarendelle, Clarence Haut-Brion och prestigevinet Haut-Brion. Haut-Brion var med när det "började" 1855 och fick då en av fyra 1er cru classé klassificeringar. Med rötter från Sverige köpte amerikanen Clarence Dillon Chateau Haut-Brion 1935 och påbörjade en spännande resa, som vi delvis fick ta del av under kvällen. Prins Robert av Luxemburg, som är barnbarnsbarn till Clarence Dillon, medverkade under kvällen. Det var en liten skara 'fint' folk från branschen å så vi... ja vi var de enda som inte var branschfolk, kanske med undantag av den glasögonprydde mitt emot som skrattade oavbrutet hela kvällen, ja han skrattade även till förrätten som skulle göra den allra fryntligaste djupt deprimerad... återkommer till det. 

Kvällen började med lite mingel på terassen inne i det mycket vackra hotellet som byggts över en innergård strax vid Kungsträdgården. Vätskan som serverades var 2015 Clarendelle Blanc som består av 49% Sémillon, 45% Sauvignon Blanc och 6% Muscadelle samt  2015 Clarendelle Rosé bestående av 59% Merlot, 33% Cabernet Sauvignon och 8% Cabernet Franc. 

Efter lite chit chat med övriga gingos det till bords där Grilled Monkfish served with sherry tomatoes, spinach and brown butter, Marulk alltså som är en under fisk... rätt tillagad alltså. Den här var gummi! Till fisken fick vi 2013 La Clarté de Haut-Brion som är en blandning från både Chateau Haut-Brion och Chateau la Mission Haut-Brion där semillon domierar och mognar 9-12 månader på 40-50% ny ek. Parhästen till denna rätt var 2012 La Mission Haut-Brion Blanc med blandningen 84% Semilon och resten Sauvignon Blanc. Haut-Brion började underbart med mycket rostade robusta fat och mandlar men där La Mission vann i längden med sin lite elegantare, friskare stil. 

Som mellanrätt serverades Rillette of oxtail with sage, mushroom, capers and rosted garlic. Till det storsäljaren och uppskrivna 2012 Clarendelle Rouge med blandningen 57% Merlot, 30% Cabernet Sauvignon och 13% Cabernet Franc som doftade gott av svart vinbär och lite läder, smaken var medelfyllig med strävhet och lagom syra, frukten var måttlig och vinet är rätt elegant med gles frukt och intensitet som glesnade vartefter. Tror nog att vinet är något av en 'recensentprodukt'. Rilletten var förövrigt riktigt god. 

Huvudrätten bestod av Orange and honey rosted duck breast, pickled chicory and red onion served with lemon and goat cheese groquette där ankan var överstekt och stenhård.Tre viner presenterades här och den första var 2012 Château Quintus med en stor, frisk, koncentrerad doft av ceder och choklad. Smaken var tillika koncentrerad, fruktig och fatig med liknande egenskaper som doften. Ett i alla delar ett större vin än Clarendelle Rouge då de spelar i helt olika divisioner. Dock ett lite slappt slut om än långt. Vinet som kommer från St. Emilion där vingården har en jordmån bestående av lera och kalksten där de bästa delarna på sluttningen används till Quintus, övriga delar går till andravinet. Vingården är planterad med 67% Merlot och 33% Cabernet Franc på i genomsnitt 30 år gamla stockar där några är över 100 år. Det andra vinet i denna flight var 2004 Château la Mission Haut-Brion som med sin ålder utstrålade mognad, stall, ceder, choklad i doften och där smaken var medelfyllig med viss strävhet och fortfarande med någorlunda syra. Ett vin med klara mognadstoner men lite för snällt, glest och med uttorkad frukt. Än en gång...varför har man väntat med detta vin, det var säkert mycket trevligare som ungt. Vinet kommer från Pessac-Leognan och är gjort på 55% Merlot, 42% Cabernet Sauvignon och 3% Cabernet Franc. Det tredje vinet i flighten var 1999 Château Haut-Brion Rouge som produceras på andra sidan vägen från la Mission Haut-Brion och som består av 60% Merlot, 30% Cabrrnet Sauvignon och 10% Cabernet Franc. Vinet som är en av fem bordeaux viner med högsta klassificering har typ liknande egenskaper och stil som sin granne dvs, ett vin med tydliga mognadstoner, bra klassisk doft, rätt elegant men för glest och gör föga motstånd, dock är frukten i grand crun spänstigare och känns därför inte lika trött. Quintus härskar här med ungdomlighet, friskhet, koncentrerad frukt och härliga tanniner. Maten, en katastrof!

Ostar i form av Conté, ja så var det stavat!?, Brin ďAmour och Fourme ďAmbert, serverades slarvigt uppkastade på ett fat med tråkigt fikon och nån marmelad som man inte fick veta vad det var. Otroligt trist och fantasifattigt ! Vinerna till var 2010 Chapelle de la Mission Haut-Brion med en blandning av 47% CS, 27% Merlot och resten CF och 2009 Clarence de Haut-Brion som är ett andravin till Haut-Brion gjort på 46% Merlot, 39% CS och resten Petit Verdot och CF. Koncentrationen på vinerna var för tillfället låg då dels Prinsen pratade mycket och någon egendomlig spretande diskussion som vi hade svårt att följa.

Desserten bestod av Tarte Tartin with creme fraiche och till det 2012 Clarendelle Amberwine som var gott men... 'alla tycker om dessertvin men ingen dricker det'. Vinet är gjort på både torkade druvor och botrytiserade och växer i lera-kalkstensjord alldeles i närheten av Montbazillac och består av 80% Semillon och 20% Muscadelle.

Tillställningen var som helhet intressant på ett underbart vackert hotell med mysig mingelterass och elegant matrum. Gästerna var intressanta och tillbords hade Charlotte Operakällans sommelierchef tillika restaurangchef och vid min sida satt Clément Marcotte de Quivieres, marknadschef på Clarence-Dillon. Vinerna var överlag mycket bra med toppar som Quintus och 2012 La Mission Haut-Brion Blanc. Prinsen pratade mycket och snabbt på klockren engelska. Det som verkligen sänkte evenemanget som helhet var maten som knappt platsade på någon bättre vägkrog. Köket får underbetyg och stod inte alls upp till den höga svansföring evenemanget förespeglade. Trist och pinsamt.

M. Chapoutier på Gondolen 17 februari 2017

Efter ett tidigt avslut på jobbet och via Fiskeläget och ett varmt, välbehövligt bad på hotellet, anträdde vi Gondolen som vanligt i god tid före utsatt tid, vilket gav oss möjlighet att se oss omkring i för oss okända lokaler. Gondolen är ju ett känt silluett i Stockholm med numera avstängda katarinahissen. Lokalerna har en magnifik utsikt över slussen, gamla stan, skeppsholmen och djurgården. Provningen ägde rum i en lokal med ett magnifikt stockholmskuliss. Vi hälsades välkomna av Livly Wines representant och Chapoutiers Cyrille Harmel, tillika exportchef.

Amuse bouche

Till minglet bjöds vi Petit Choux fylld med gruyèrost och till det Gondolens egen Champagne Henri Giraud Cuvée Erik Lallerstedt där man verkligen kan förväntas sig mer av Petit Choux:en som var degig och Champagnen som inte nådde upp till förväntat kvalitet, stram, snipig nyansfattig och med besk eftersmak. Nåväl, vi blev anvisade till våra platser varmed Livly Wines önskade oss välkomna för att lämna över ordet till Cyrille som berättade lite om M. Chapoutiers historia och deras grundfilosofi med ekologisk och biodynamisk framställda viner. Provningen gick till så att före varje rätt presenterade Cyrille dryckesvalet.

Förrätt

Halstrad pilgrimsmussla, hummer, zucchini, vitvinssås och curry. Pilgrimsmusslan var underbar, hummern lite 'gummi', små curryduttar märktes knappt. På det hela oväntat slätstruken rätt. Till dryck fick vi 2015 M. Chapoutier Viognier de L'Ardeche, ett vin som var blommigt, fruktigt, fett med tydlig mineralitet och trevlig syra så länge det var skapligt kallt, blev lite för obalabserat där syran fick stryk. Passade bra till maten dock. Ardeche är en appelation typ några mil sydost om Hermitage. 

Mellanrätt

Sotad kalvtartar, lök- och timjankräm, lagrad herrgårdsost och gulbeta som var i blekaste laget. Till det 2012 Châteauneuf-du-Pape Barbe Rac som var fruktig, fyllig, något sträv och rätt bra syra med toner av körsbär lakritz och mineral och påtagligt alkoholstarkt. Ett kraftigt, fylligt, fruktigt och rätt 'mjukt' vin med hög känsla av alkohol men lite för låg syra som gjorde vinet rätt påfrestande. Ett vin som har grus och sten men inte så mycket kalksten i jordmånen. 

Varmrätt

Stekt rådjursrack, stuvad vitkål, solrosfrö, blodpudding, lingon och viltsås. Rådjuret var lite tråkigt hårt (?) men god till viltsåsen och vitkålen. Blodpuddingen med lingon gudomlig. Solrosfröna gjorde varken från eller till. För mig kunde rådjuret, såsen och vitkålen varit en rätt och blodpuddingen med lingon en annan. Vinerna till denna lite spretiga rätt var 2014 Crosez-Hermitage Meysonniers och 2012 Hermitage Monnier de la Sizeranne där den förstnämnda var ett fruktigt, medelfylligt, stramt vin med rätt hög syra och strävhet medans det andra vinet var fylligt, fruktigt, fatigt vin med integrerad strävhet och trevlig syra med inslag av lakritz, choklad, mogna körsbär, örter och tobak, ett underbart gott och balanserat vin.

Ost
Comtė och Brillat Savarin. 2012 Saint-Joseph Les Granits Blanc

Dessert
Variation på choklad. 2014 Banyuls. 

Kaffe
1994 Eau de Vie du Rhône Magnum

Johan Lidby på Wijnjas ostkällare 27 januari

Tema: Chardonnaydruvan världen runt

När vi kom till Wijnjas Ostkällare strax före fem, kom vi i tron att minglet började klockan fyra. Det visade sig att Johan Lidby och Wijnjas samarbetar om en AW, där ett glas dryck serveras tillsammans med en tallrik med olika, till drycken passande ostar. Vi hade ju redan haft vår AW, i form av champagne och skaldjur på Fiskeläget i Hötorgshallen (läs mer här), men i väntan på att provningen skulle börja, tog Charlotte ett glas 2014 Saint Aubin och Stefan en öl, Hallon Sour från Stockholm Brewing.

Klockan sex startade så "minglet" i form av ett glas Champagne Delamotte och en charktallrik bestående av rökt skinka och fänkålsalami, snittar med en Brillat Savarin-liknande ost och kalixlöjrom. 

Vi satte oss till bords och serverades ytterligare en osttallrik med fyra ostar som skulle passa de fyra glasen Chardonnay, vilka var:
2014 Logan Chardonnay från Orange, New South Wales, Australien
2014 Wild Yeast Chardonnay från Robertson, Sydafrika
2014 Calera Chardonnay från Central Coast, Kalifornien, USA
2010 Chablis Grand Cru Les Preuses från Jean-Marc Brocard, Bourgogne, Frankrike.

Vi fick mycket information om vinerna, men detta framfördes i en något speedad fart, vilket gjorde att vi inte hann notera särskilt mycket om respektive vin. Stefan föredrog det australiensiska vinet som var fruktigt, friskt och hade en något mineralisk karaktär av krossad sten. Sydafrikanen hade en något särpräglad karaktär, var lite spritsig på tungan och kändes... botrytiserad? Caleran överraskade inte utan var lika blommigt fatig som vanligt.

Till middag serverades vi en riktigt trevlig Bakad torsk med vintergrönsaker och hummersmörsås till vilken vi nog föredrog Chablin, även om den var något karaktärslös.